Jahopp. Då var vi där igen. Den sentimentala saknaden efter tiden i Älvdalen. Jag tror aldrig att jag någonsin kommer att kunna tänka tillbaka utan väldigt starka känslor. Det har satt så djupa spår i mig så det är helt ärligt omöjligt att förklara med ord. Jag vill så gärna få ner i text hur mycket jag verkligen älskade det stället och den tiden så att andra kan förstå hur jag menar, men det går bara inte. Har aldrig lyckats ordentligt med det.
För er som har vänner, syskon, barn eller så, som är i söka-gymnasium-åldern kan jag inte annat än att starkt rekommendera den här skolan! Om man söker lite mer än vad en "vanlig" skola erbjuder och är beredd att satsa på något helt nytt så ska man helt klart kolla in deras program. Länk till hemsidan
här.
Jag gick programmet Naturguide/Vildmarksturism, vilket inte riktigt finns kvar idag, utan nu är linjerna mer spetsade mot olika teman. Det är jättesvårt att kortfattat berätta om vad vi gjorde under skoldagarna, för det var så himla mycket som var roligt och som är värt att belysa. Det som poppar upp i mitt huvud såhär när jag skriver är att vi ofta var ute och gjorde saker. När andra satt inne och läste i böcker så kunde vi vara mitt uppe i ett eldprov och jaga tjärstubbar, eller så var vi påväg upp på ett fjäll för att slå läger för natten. Ungefär så sorteras minnena ut. Såklart läste vi basämnen också, men det liksom suddas bort lite i jämförelse med vad vi fick uppleva. Jag minns att jag ofta tänkte "
det här är vårt klassrum" när vi satt i skogen, på fjället, på isen, you name it. Att vakna på morgonen inför en skoldag är en sak. Att vakna någonstans i Norge i ett tält inför en skoldag är en annan.
Sen är det inte bara själva
skoltiden som får en att tåras av tillbakalängtan, utan allt runt omkring också. Vår lägenhet, alla underbara människor man umgicks med dygnet runt, och lärarna som fick en ganska stor roll i ens liv. Man var trots allt bara 16 år och flyttade ca 45 mil (i mitt fall), så gemenskapen i den här lilla bubblan var enorm och trots den stora friheten i den unga åldern så gick det liksom kanon.
Jag tänker inte bli långrandig (?!), utan istället slänger jag upp några bilder. Kan ju alltid vara kul. Spola tillbaka tiden sex år tack!
 |
Vardagligt sattyg av grapparna. En korrupt granne har vi också här. |
 |
Dagen-efter-häng i vår älskade lägenhet! |
 |
Före förfesten. Glögg (som Empa sett till o
spetsa ordentligt) och lussebullar. :) |
 |
I skolan. Minns den här dagen så starkt. Vet inte varför egentligen,
det hände egentligen inget särskilt. |
 |
Isklättring. |
 |
Tre sambos. Sovsäckarna hängde ständigt på tork. |
 |
Klättring i Bohuslän. |
 |
Topptur i Sölen, Norge. Datum stämmer ej på bilderna. |
 |
Samma topptur, en bit högre upp. |
 |
Och samma tur... På väg ner igen. |
 |
Samma tur. Vi paddlade och fiskade resten av veckan.
I bakgrunden syns toppen vi gick upp på. |
Var tvungen att skriva av mig lite. Får sån här abstinens då och då. Hoppas att någon i Np05-08b läser detta. :) Jag saknar er verkligen!
åh ja vet då vad du menar, ingen som inte upplevt de kan fatta hur jävla mycket den tiden betyder. och att man kan längta tillbaa så sjukt mycket till skolan.. usch nu blir ja också sådär nostalgisk.. petra
SvaraRadera